Lördag förmiddag i Stockholm, det har snöat kraftigt under natten. Vaknar efter en stressig arbetsvecka. Även helgens att-göra-lista är ganska lång.

Inser att jag just nu längtar till Båstnäs, Töcksfors och skroten. Inte bara för fotograferingens skull utan för att platsen är så rofylld. Jag kan fortfarande minnas hur jag i augusti satt och fikade i Båstnäs efter några timmars intensiv fotografering. Det var sensommar och jag vände ansiktet mot solen, tog en macka till ur kylväskan och njöt av tystnaden. I kameran hade jag hundratals bilder, varav åtminstone ett par fullträffar – bilder som jag kunde känna mig riktigt stolt över. Usel mobiltäckning, knappt en människa i närheten. Och runt omkring stirrade bilvraken nyfiket på mig.

Precis det där gillar jag mer än vad jag någonsin kunde tro.

Det är kolossalt nördigt, jag inser det. Men jag tror att många Stockholmare skulle må bra av att lite mer skrot i sitt liv.