När Båstnäs blev poesi

Jag tog en sväng förbi biblioteket i Årjäng idag. I det så kallade Värmlandsrummet, där litteratur från länet samlas, hittade jag boken ”Drömmar i plåt” med texter av Bengt Berg och foton tagna av Horst Tuuloskorpi. Det är faktiskt en hel bok med poesi från Båstnäs bilkyrkogård.

Det är en gammal bok från 1993, tyvärr inte möjlig att få tag i längre. Därför uppskattar jag verkligen att den fanns att läsa på kommunens bibliotek.

Kan inte undanhålla er ett smakprov:

Tankar av silver, drömmar i plåt

Östan om skratt, västan om gråt

Livet låg framför, en kärlek var ny

och strax bortom kröken

vår dag skulle gry

Photo 2013-04-11 13 05 33

Dagens att-göra-lista

På plats i Värmland nu. Och det är full rulle direkt, de fyra dagarna jag är här kommer att vara späckade.

Ska luncha med Marie, kultursamordnaren i Årjängs kommun. Checka in på boendet. Prata med Jörgen på vandrarhemmet om skrotbilsturister. Mäta upp utrymme för en miniutställning från Båstnäs. Förbereda kvällsfotograferingarna som ska ske under helgen. Tänka till inför en intervju med Sveriges Radio Värmland imorgon. Och så handla käk och sånt.

Nu börjar det!

Inom kort: Nytt SkroTV-inslag här på cemeterylove.se.

Det är tungt idag

Torsdag morgon och jag är på väg till veckans ”skrotretreat” i Båstnäs.

Med mig har jag dryga 35 kilo packning. Tänker att jag kanske skulle ha valt ett annat intresse än foto.

Typ luftgitarr.

20130411-065021.jpg

Täta skrotbesök i vår

Jag vet redan nu att det, förutom vändan till Båstnäs den här veckan, kommer att bli ytterligare ett besök i vår. Nämligen den 3-5 maj.

Det här fotoprojektet kräver fler besök i Värmland än vad jag först trodde. Men inte mig emot. Varje ursäkt att åka till skroten är en bra ursäkt.

Julstämning – i april

Jag vet, alla klagar på vädret just nu. Men det är ju ingen vår i luften – det är ju snö i luften när jag tittar ut genom fönstret.

På minussidan: Det blir nog inga typiska vårbilder tagna torsdag – söndag den här veckan, när jag är i Båstnäs. Däremot blir det mycket annat gjort.

På plussidan: Jag måste åka tillbaka snart igen, runt månadsskiftet april/maj. För då måste det väl gå att hitta en och annan krokus där bland bilvraken?

Skylift är lika med glädje

Jag trodde aldrig att en skylift kunde göra mig så glad.

Men när Jörgen, min vapendragare på vandrarhemmet i Töcksfors, över telefon idag bekräftade att han hade grejat en skylift (med chaufför) till nästa veckas fotosession blev jag gladare än på länge.

Jörgen är just nu min hjälte.

Packlistan tar form

Det närmar sig nu; bara en vecka kvar till min fyradagars-session i Båstnäs där jag framför allt ska koncentrera mig på kvällsfotografering. På ett par postit-lappar har jag noterat allt som behöver göras och planeras i förväg, inklusive samtal att ringa och mail att skicka.

Utöver cirka 15 kilo kamerautrustning, blixtar och stativ handlar det mycket om detaljer: Snöre, tejp, trasa, färgad plastfilm, måttband, termos, ficklampor, pannlampa, förlängningssladd, adapter till laptopen, billaddare för mobilen och mikrofon. Ja, listan kan göras lång.

Det brukar ju ofta vara så att det man väljer att lämna hemma är det man skulle behövt som mest och det man släpar med sig under en resa är det man har minst nytta av.

Jag kan väl säga att jag försöker att gardera mig.

Författarpretentioner

Eftersom Cemetery Love ska bli en bok, som ges ut nästa vår, kommer jag så småningom att kunna lägga till titeln författare i mitt CV.

Som sådan har jag märkt ett pretentiöst drag hos mig själv; jag ser framför mig hur jag i sommar ska hyra eller låna en skrivarstuga i ett naturskönt landskap, med en trevlig värd som framåt kvällskvisten vill dela ett glas vin och prata om livets stora frågor. Inspirationen ska bara flyta fram som en vårbäck och jag ser framför mig hur bilderna från Båstnäs når sin fulländning när jag sitter och Photoshoppar under en korkek i, ja låt säga, Frankrike. Bokens textmaterial liksom rasslar fram över tangentbord och en (obestämd) tid senare checkar jag in på en europeisk flygplats, tar en drink och landar sedan hemma i Sverige, förvissad om att jag varit så oerhört kreativ. Efter det kan man gå in i det rosa moln av kreativitet som en del ovana författare nog ser framför sig.

Men så där kommer det så klart inte att bli. Det är bara hårt jobb som gäller. Och mycket kommer att göras vid köksbordet på lediga stunder, med en tallrik yoghurt som sällskap.

Författare gör nog också bäst i att inte romantisera arbetsprocessen, då riskerar man att inte få mycket gjort.

Eller som den numera bortgångne författaren Olov Svedelid sade till mig när jag som högstadieelev intervjuade honom till ett skolarbete (det måste ha varit någon gång runt 1991): ”Man kan inte sitta och vänta på inspiration, den kommer när man jobbar”.

Det där har följt med mig de senaste tjugo åren, det är verkligen så sant.

Men det hindrar inte att jag fortfarande googlar järnet på ord som Frankrike, inspiration och skrivarstuga.

Vädergrubbel

Våren är inställd skriver Aftonbladet apropå SMHI:s prognos att de kalla temperaturerna ligger kvar under hela april.

Man blir väldigt väderberoende när man regelbundet fotograferar bilkyrkogården i Båstnäs, det ligger i sakens natur. Den här gången börjar jag att fundera på om de vårbilder jag har tänkt att fotografera i mitten av april kommer att kännas vår överhuvudtaget. I skrivande stund är det nio minusgrader i Töcksfors.

Jag föreställer mig ju en spirande grönska som bara väntar på att slå ut i full blom där bland bilvraken.

Men det är Båstnäs och vädergudarna som bestämmer hur det blir.

Broderad skrotreferens i linne

Besökte Liljevalchs vårutställning i Stockholm idag. Sista dagen innan utställningen tas ner.

Och så klart hittar jag en skrotreferens (förutom att en del konstverk nog faktiskt är gjorda av skrot). En flera meter lång, broderad linnetapet, skapad av Sassa Buregren, innehöll många element – däribland ordet ”Skroten”. Som man kan se möts det svarta och det färgsprakande, precis som i Båstnäs.

Photo 2013-03-24 11 29 46