Söndag morgon och jag checkar ut från Turistgården. Jag känner mig glad och stolt över att vandrarhemmet upplåtit en del av sin plats för informationsmaterial åt mitt projekt.
Nu väntar ungefär tre timmars fotoarbete på skroten, därefter åker jag tillbaka till Stockholm. Det känns lagom eftersom det tar på krafterna att jobba intensivt med foto flera dagar i rad.
Töcksfors, vi ses snart igen!
Nej, det här är verkligen ingen matblogg. Det ska inte bli det heller. Men idag gör jag ett undantag och publicerar en bild på kvällens middag. Helt enkelt för att den förtjänar det.
Efter en lyckad och intensiv dag på skroten – jag blev bland annat intervjuad om projektet av Nya Wermlands-Tidningen – ville jag kosta på mig riktigt god mat. I Töcksfors är det givet vart man går då: Till restaurangen Waterside, som till och med finns listad i White Guide.
Så ikväll har jag suttit och känt mig allmänt nöjd, spisandes en oxfilé med potatiskaka, grönpeppar- och cognacsås samt örtbakad tomat och sparris.
Mycket vällagat. Dessutom är personalen alltid lika trevlig.
Det är verkligen roligt att lilla Töcksfors har en sådan pärla till restaurang.
Det har varit en kreativ och produktiv dag idag. Jag har tillbringat ungefär sju timmar i Båstnäs idag, ett pass på förmiddagen och ett nu ikväll.
På vägen hem till vandrarhemmet behövde jag däremot en paus från skroten och den kom naturligt. När jag passerade sjön Stora Le med bilen var det omöjligt att inte stanna. Jag klev ur bilen, tog ett par djupa andetag av den friska kvällsluften och lyssnade på tystnaden.
Bilden är tagen kl 22.46 nu ikväll.
Tack Värmland för idag. Godnatt.
Jag har tidigare skrivit några rader om det uppmärksammade bankrånet som Töcksfors utsattes för i höstas. Inte för att det alls har att göra med bilskroten i Båstnäs – utan för att jag bryr mig om orten dit jag ändå åker relativt ofta.
Därför är det en lättnad att läsa att rättsapparaten nu har sagt sitt och utdömt fängelsestraff för bankrånet. Det är långt ifrån alltid som den här typen av grova rån klaras upp.
Idag, söndag, går Årjängs kommuninvånare till folkomröstning. Frågan som ställs är om skolorna i Östervallskog och Blomskog ska läggas ner.
För här, som på så många andra ställen i Sverige, har det allt mindre elevunderlaget gjort att många skolor får kämpa hårt. I Årjängs kommun står valet mellan att behålla två små skolor eller slå ihop och bygga en ny.
I Töcksfors hänger nu en massa valaffischer överallt, mest nej-plakat verkar det som. På bilkyrkogården är det däremot fritt från politiska budskap.
Jag var inte ensam ute på skroten idag, om man säger så. För nu har bilskrotsturismen kommit igång på allvar.
Idag har jag haft sällskap med ett helt gäng norrmän, minst tre motorcyklister, ett par unga killar med en polskregistrerad bil, två husbilar fyllda med hallänningar och en hel Mercedesklubb som åkte i karavan de två och en halv milen från Töcksfors till Båstnäs.
Och turistsäsongen har bara börjat. Vi lär få se fler husbilar här ute i sommar.
Lördag morgon i Töcksfors och jag vaknar med ett leende på läpparna.
Fredagskvällens besök på ölkiosken i Västra Fågelvik (som ligger bara några kilometer från bilskroten) var så där genomtrevligt det bara kan bli i sällskap med vänliga människor, vackert väder och något gott att kyla strupen med.
Som mest var det säkert upp emot 25 personer från grannhusen som umgicks över generationsgränserna. Jag kände mig verkligen som en hedersgäst och fick privilegiet att lära mig ännu mer om skroten, dess omgivning och människorna. Med mig fick jag också en handfull nya tips om skroten att följa upp. Det var den bästa After Skrot man kan tänka sig.
Tack till P-O med familj som lät mig få uppleva detta.
Kjell Ericsson, tidigare kommunalråd i Årjäng och före detta riksdagsman för Centerpartiet, känner Töcksfors utan och innan. Den kontrastrika orten utvecklas och lever, något som både gränshandeln och bilskroten i Båstnäs bidrar till. Se inslaget om Töcksfors förvandling i SkroTV.
Är ganska trött efter tre dagar med hårt jobb i Värmland. Men kanske kommer tröttheten också av att jag är överväldigad av det fantastiska bemötande jag har fått den gångna helgen.
Jag har gjort flera intervjuer, fått nya spännande tips om bilskroten, blivit hembjuden till personer som bjudit på nybakat samtidigt som de gärna berättat om sina intryck av bilskroten och Töcksfors. Det är en fantastisk faktakälla, tillgänglig till stor del tack vare den generösa inställning jag möter överallt.
Till och med McDonalds i Karlstad fixade bordsservering när personalen såg mig komma kånkande med mina 30 kilo packning.
Tack Värmland. Ni är suveräna.
PS. Läste i helgen att värmlänningarna är bäst i Sverige på att panta returburkar och PET-flaskor och på det sättet visa miljöhänsyn. Jag är inte ett dugg förvånad. DS.
När jag bor på Turistgården i Töcksfors brukar jag roa mig med att då och då titta i deras gästböcker där turister från alla möjliga platser lämnar en hälsning och tackar för besöket.
Här är det uppenbarligen ryska turister som skickar varma känslor till Töcksfors och dess vandrarhem.
Jag kan inte annat än hålla med, folk här är verkligen trevliga. Tack för den här helgen, Turistgården, vi ses i juni igen.
